En ny, exklusiv takteknik har haft Sverige-premiär. Det är solfångare i form av takpannor – i rent glas.
– Det är riktigt snyggt – och är framförallt en riktigt bra investering, säger Peter Kjaerboe, forskare i Energiteknik på KTH.

Ett vanligt tak tar varje år emot fem gånger mer energi från solen än vad husets totala årsförbrukning är. Den överskottsenergin vill Peter Kjaerboe ta vara på.
Hans första takpannor tillverkades av kristallavfall på glasbruket Orrefors Kosta Boda. Och i dag är de en revolutionerande patenterad produkt med en unik förmåga att tillvarata ljusets energi – via returglas.
– Alla talar om sol som en alternativ energikälla, men det är ju alldeles tokigt. Solenergi är ju en högst primär och säker förnyelsebar källa, som driver nära nog allt på vår jord. Mängden solenergi varierar bara 10 procent från år till år.

Ett alternativ till dagens solfångare
Idén fick Peter Kjaerboe när han gjorde sitt exjobb på KTH 1976. Han byggde då en solfångare i form av ett växthus, med tunna transparanta lysrör i stället för plana glas, eftersom de både var starkare, billigare och krävde mindre material. Sedan började han fundera på tekniken inte kunde utvecklas för att skapa ett alternativ till dagens solfångare.
– Ingen vill väl ha något stort främmande på taket, så varför inte göra solfångare i form av takpannor? Utifrån det utvecklade jag ett system med samma funktion som de traditionella pannorna, men i glas så att de skulle kunna släppa igenom ljus.

Kan bestå av vilket glas som helst
Fördelen är att man slipper såväl bygglov, buller, koldioxidutsläpp som dyra driftskostnader. Takpannorna kan dessutom bestå av vilket returglas som helst – bara det är transparent och inte skiftar i grönt – vilket är vanligt med ofärgat glas.
– Underst monteras teknisk väv och vätskeburna absorbatormoduler. När solljuset sedan träffar väven omvandlas det till energi och den uppvärmda luften leds därefter ner i huset eller överförs till vätskeburen värme.

Täcker 30 procent av årsbehovet
Trots att vi bara har tre sommarmånader om året i Sverige får man på det här sättet tillräckligt mycket energi för att täcka en tredjedel av årsbehovet, enligt Peter Kjaerboe. Och därmed passar takpannesystemet utmärkt som komplement till såväl fjärrvärme, bergvärme och luftvärmepumpar, som olja, elpanna, pellets eller ved.
En viktig fråga i projektet har emellertid varit risken för kondens och fukt, men glaspannesystemet verkar snarare torka ut huset, då det uppstår en slags föneffekt.
– Pannorna beräknas dessutom hålla långt över 40 år och själva systemet minst 40 år. Under den tiden räcker det bara att du drar över taket med en högtryckstvätt. Det är inte svårare än att tvätta fönster, huvudsaken är att det kommer ner ljus.

Systemet betalar av sig självt
Den ungefärliga kostnaden ligger på hela 60 000-75 000 kronor i dag, vilket är ungefär tre gånger så mycket som för ett traditionellt tak. Samtidigt får man så mycket mer, menar Peter Kjaerboe, så även om det är en hög investering får man en låg driftskostnad i framtiden – samtidigt som man lättare kan hålla koll på energikostnaderna.
– Enligt beräkningar betalar systemet av sig genom reducerade uppvärmningskostnader på mellan 10 och 20 år. Eftersom returglas är ett så billigt material är förutsättningarna för ett lägre pris i framtiden dessutom goda. Och nästa steg blir att kunna lagra värmen också, så att den kan räcka året runt.
I Sverige säljs takpannor i glas av bland annat Soltech Energy

Latinskt namn:
Apus apus – vilket betyder, fotlös.

Typiska kännetecken:
17-18.5 cm. Vingarna är smala och långa och kroppen spolfomig. Har helmörk undersida och endast strupen är ljus. De unga fåglarna har svartare grundfärg, ljus panna och tygel (vit fjäderbräm).

Finnes:
Tillbringar den största delen av sitt liv i luften. Den förekommer över hela landet och då helst i samband med mänsklig bebyggelse. Den är dock ovanlig eller saknas i fjällen, i fjällbjörkskogen och i de yttre delarna av skärgården.

Äter:
Flygande Insekter.

Läte:
Ett genomträngande och entonigt läte. Särskilt tydligt hörs det under högsommarkvällar då de i kör ger i från sig skrik samtidigt som de flyger tätt över hustaken.

Häckar:
Under takpannor, i håligheter i murar, i hackspettshål holkar och liknande. Boet består av strån, almfrukter och d.y.l. som sammanfogas med hjälp av saliv. Äggen (2-3) läggs i juni och ruvas av båda föräldrana, som för övrigt håller ihop hela livet.

Ett annat namn för fågeln är tornsvala, trots att den inte alls är släkt med dessa. Den tillhör familjen seglare. Tornseglaren lämnar landet i slutet av juli-september, då den flyttar till Afrika. Den återkommer i maj – juni.

Tornseglare är extremt anpassade till ett liv i luften. Efter att de börjat flyga befinner sig många individer i luften i två till tre år då de häckar för första gången. De uppträder mycket sällan på marken och ibland sägs det att den inte kan lyfta från plant underlag, men detta är inte fallet för en frisk fågel. På högsommaren är de sociala fåglarna mycket påfallande i luftrummet över städerna med sina gälla skrik. Vid sina flygmanövrer kan de i störtdykningar uppnå hastigheter på över 200 km/h.

Häckfågeltaxeringen som pågått sedan 1975, har inte kunnat märka någon minskning av antalet tornseglare, men det finns uppgifter om att de ska ha minskat. Om detta stämmer, skulle man kunna förklara detta med minskat antal boplatser som en följd av ändrad takläggningsteknink eller av en ökad giftanvändning i Afrika. Den svenska populationen har uppskattats till 200.000 – 400.000 par, vilket förmodligen är en alldeles för låg siffra. Med tanke på alla täthetsuppgifter från Uppland, torde en miljon vara mer rimligt.

I folktron skiljer man inte alltid så noga på svalor och seglare. Tornseglarens andra namn, tornsvala har fått många andra namn. Några av dessa är: ringsvala (Närke), gråsvala och svartsvala (Medelpad), kyrksvala, taksvala och regnspira (Västerbotten), regnsölu (Hälsingland), solsvärta (Skåne), svalhök (Bohuslän), och skogssvala (Lappland).

Det gäller att ta väl hand om sitt hus, det är en långsiktig investering som man inte vill försumma.
Allmänt underhåll innebär att man ibland måste tvätta både fasaden och taket. Många gånger så bildas det mossa, alger eller lava på taket. Dessa kan förstöra takpannorna förutom att det inte ser snyggt ut. Rötter kan slingra sig runt pannorna och förorsaka frostspänningar, och mossor binder även ganska mycket vatten. Så man bör helt klart ta bort dem innan de förökar sig allt för mycket. Helst ska man inte använda en högtryckspump för att spola av taket. Vatten kan komma in på fel ställe, vilket i sin tur kan leda till fuktskador och mögel. Men även färgen kan skadas och resultatet blir inte alls snyggt.
Ett alternativ är att borsta bort mossor och lavar, även om man då lösgör en hel del sporer som sedan sprids till andra ställen. Man ska också se till att leda bort vattnet när man borstar bort mossa så det hela inte hamnar i dräneringen. Det finns även speciella kemikalier som man kan använda för att tvätta taket, dessa brukar fungera med de flesta material. Med dessa går det fort och man får ett bra resultat.
Den bästa tiden på året att tvätta taket är höst och vår. Om det är för mycket sol eller varmt så fungerar inte kemikalierna lika bra, de påverkas av det ultravioletta ljuset. Man kan också tvätta taket på vintern, men inte om det är allt för kallt. När det är isigt blir det farligt att kliva runt på taket, man kan lätt halka och ramla ner, förutom andra motsättningar man kommer upp emot. Det är svårt att inte bli våt själv när man kör med taktvätt, och om det är kallt i luften kan det verkligen bli obehagligt. Vattentäta kläder är därför det första man ska investera i, så man är ordentligt skyddad.
I tillägg så fungerar inte alla produkter så bra om takpannorna är frusna. Därför rekommenderar man att tvätta taket bara om det varit plusgrader i minst fyra timmar innan man sätter igång. Detta ger pannorna tid att tina upp lite, och ytlagret är mer mottagligt för de medel man använder. Annars kommer en hel del av kemikalien att gå till att rengöra det tunna lager av is som ligger utanpå pannan, vilket är ett slöseri med resurser.
De flesta medel fungerar också lite långsammare när det är kallare, även om man använder ljummet vatten för tvätten. En fördel med att tvätta taket på vintern är att mossor och andra växter är svagare och lättare kommer loss. Men annars får man räkna med att det tar lite längre tid, bland annat därför att man inte kan börja direkt på morgonen. Många gånger är det bäst att arbeta fram emot eftermiddagen, när taket värmts upp tillräckligt. Har man haft en längre period med plusgrader brukar det dock inte vara några problem med taktvätt under vintern. Mycket beror alltså på vilket klimat man bor i, och hur kallt det är. Om man bara undviker minusgrader brukar man dock klara sig bra.

Vi på HAGA TAK vet vilka uppoffringar det kan innebära att byta tak. Vi vill därför erbjuda våra kommande kunder möjligheten att dela upp kostnaden. Om Du tänker byta tak, vänd Dig till oss så hjälper vi till med att dela kostnaden i tre delar, och Du kan betala när Du vill! Erbjudandet gäller 14.06.30-14.08.31.

För mer information kontakta oss på info@hagatak.se

Välkomna!!!

Nu utökar vi vårt utbud av tjänster!

I taktvätten ingår också, helt kostnadsfritt, en

inspektion av takets kondition.

Välkomna att kontakta oss!

Utbildningen innefattar grundkunskaper om:

• Benders produktsortiment
• Läggning, montering och beräkningsteknik
• Lagar, förordningar, garantier
• Praktiskt utförande
• Säljteknik 

Hej Alla!
Vi skulle vilja informera om att vi har påbörjat nästa säsong 2014, och vi är väl förberedda för uppdragen.
Om Du tänker byta tak, kontakta oss! vår offert kommer att överraska dig.
Samtidigt presenterar vi vår tävling för alla som gillar HAGA TAK. Bland er lottar vi ut 3st. iPad Air!
Vinnarna presenteras på vår facebook sida den 03.03.2014.
Gilla oss och vinn en iPad Air!